Janna !

Lat som Mattias är orkade han inte hämna RENT.
Men han hade med dig en annan helt underbar film !
Win a date with Tad Hamilton.
En sån där kärleks film som aldrig skulle hända på riktigt.
Frågar är varför man pinar sig själv med att se sådana här filmer ?
Man vet ju att de aldrig händer eller att de finns sån kärlek osv.
Men ändå drömmer vi vidare, kanske det är de vi behöver.

Dom sa i filmen : Tror ni att man har älskat en person hela livet ? Men inte förens en sak gör så att man öppnar ögonen ordentligt inser att det är han/hon man vill ha ?
Det fick mig att tänka lite, visst kan två vänner bli tillsammans efter en lång vänskap.
Men hur vanligt är det, och hur länge har en av personerna gått i vetskapen om att man är kär i sin bästa vän ? Och hur skulle man klara av det , hur ska man få personen att förstå ?
Det kanske är så att kärleken finns närmare än vad man tror.
Själv tvivlar jag , tyvärr. Jag är singel och så länge jag bor här tror jag att de förblir så.
Det finns inget att hämta här, mina älskade killkompisar är bäst i världen men inte en ända ser jag på något annat sätt eller ens skulle kunna göra de.
Tanken på en vänskapspuss absolut, men en kärleks kyss ? - Nej tack !

Som ni vet , jag anser att vänner är de finaste man kan ha.
Killar kommer & går och vänner består , eller hur är det ? :)
Självklart väntar jag på min stora kärlek, jag kan ha kvällar då jag tycker allt är piss
och jag känner mig värdelös. Men i slutändan vet jag att min dag kommer och sålänge
har jag mina vänner - Som är i särklass bäst i Sverige !

Men som sagt , drömma går ju ...